EttVanligtLiv

Sista tiden som gravid med Bullen

Av EVL - 2021-12-15 19:53

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det var tungt och Bullen låg så högt upp i magen att jag ofta hade svårt att andas och fick trycka undan den lilla stjärten som tryckte mot mitt revben... men jag ville inte att det skulle ta slut.


Med två dagar kvar till bf åkte jag in till jobbet och bjöd på tårta i tron om att det bara var några dagar kvar. De andra barnen kom på bf +3 så tanken fanns inte ens på att gå över så mycket mer än så.

Jag passade på att tömma mitt gamla kontor på saker osv. Kommer ihåg att det gjorde förbannat ont i fogarna att gå och jag hade ett stort tryck neråt. Tänkte flera gånger att springet i trappen på kontoret kanske skulle sätta igång något.

 


Dagarna gick och även bf-dagen. Jag och Emil gick tillammans till det allra sista barnmorsebesöket. Där såg allt bra ut som vanligt. Bullen låg ruckbar ganska långt upp och alla värden var toppen. BM gav oss ett papper med information på hur vi skulle göra om ingen bäbis dykt upp efter en vecka men sa att det nog hänt innan dess. Det var lite vemodigt att det var sista gången hos barnmorskan. Såhär med tredje barnet är det verkligen inte så många besök. Inte alls som när man skulle få sitt första barn.

     

 

Jag körde ett gympass på kvällen.

 


Jag fortsatte att jobba hemifrån soffan eftersom inget ändå hände. Dagarna kom och gick. Snön kom och la sig överallt. Jag och barnen bakade lussekatter och la flera påsar i frysen. A-V gav mig sitt vikingasmycke som lyckoamulett inför förlossningen. Elvis tjatade varje dag om att jag skulle släppa ut bäbisen. Jag hann med fler gympass och det var fullmåne i flera nätter i rad.

     

Vårt badrum hann äntligen bli färdigt!

 


Tillslut insåg jag att det nog kanske skulle bli igångsättning och det gjorde mig både rädd och ledsen. Jag hade nästan bara hört dåliga saker om att bli igångsatt. Att förlossningen blir mer intensiv och att det gör ondare. Det var svårt att sova ju närmare vräkningsdatum vi kom. Hade Bullen inte kommit ut innan den 25:e skulle jag ringa specialistmödravården för att få en tid.

 

Från

Blogg / Hemsida

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Skapa flashcards